Omständigheter som kan leda till ensam vårdnad, del 2

Här följer den andra artikeln om anledningar som kan finnas till att utdöma ensam vårdnad om barn. Den första artikeln kan du läsa här.

Negativ attityd mot den andra föräldern

Ett exempel på detta är ett fall som var uppe i Svea Hovrätt 2004. Mamman kritiserades hårt av socialtjänsten för en oförsonlig attityd till pappan. Hennes negativa attityd mot mannen överfördes på ett tydligt sätt till barnen, ansåg socialtjänsten och detta höll rätten med om. Hon överförde även sina negativa känslor till andra utomstående som hon träffade och samtalade med, vilket ansågs ha negativ inverkan på barnets välmående. Man ansåg dessutom att det var uteslutet att mamman skulle ändra på detta beteende. Hovrätten bestämde då, med grund i dessa påpekanden, att det var bättre för parets pojkar att pappan fick ensam vårdnad om dem.

Ena föräldern tar inte ansvar för barnen

En förälder som inte tar något ansvar för barnen kan också leda till att en domstol kommer fram till att ensam vårdnad är det bästa. Här exemplifierar vi med ett fall som togs upp i hovrätten 2001. Tingsrätten hade dömt att föräldrarna i detta fall skulle ha gemensam vårdnad, men efter noggrann avvägning kom Hovrätten fram till att mamman skulle få ensam vårdnad. Detta grundades till stor del i det faktum att pappan arbetade mycket, minst sex dagar i veckan.

Det var således mamman som tagit det absolut största ansvaret för den dagliga omsorgen om barnen. Hovrätten ansåg att detta gjorde att hon även i framtiden hade bäst förutsättningar att ordna sonens dagliga tillvaro på ett tillfredsställande sätt. Inte heller att kvinnan hade för avsikt att flytta utomlands, till Frankrike, ansågs vara en negativ faktor för hennes del. Även där ansågs hon ha möjlighet att skapa en trygg framtid för barnet. Pojken skulle få bos hos mamman oavsett bostadsort, men också få möjlighet att träffa pappan. Hovrätten slog alltså fast att mamman skulle få ensam vårdnad och att denna skulle få omedelbar laga kraft.