Barn som är bosatta i Sverige har rätt till utbildning – och nästan alla har dessutom skolplikt. Här berättar vi i korthet vad den svenska skolplikten innebär.
Skolplikt innebär att barn ska delta i den verksamhet som skolan erbjuder. För att en elev inte ska behöva gå till skolan måste det finnas ett giltigt skäl. Sjukdom eller beviljad ledighet är ofta giltiga skäl för att inte närvara i skolan.
Alla barn som bor i Sverige har skolplikt
Samtliga barn som bor i Sverige omfattas av skolplikten. Barn som bor utomlands under längre tid omfattas inte av skolplikten. Även barn som lever under förhållanden där det inte går att begära att de inte ska gå i skolan har inte heller någon skolplikt.
Skolplikten gäller inte för asylsökande eller har ansökt eller fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Inte heller papperslösa barn omfattas av skolplikten, trots att de enligt lagen anses som boende i Sverige. De har dock samma rätt till utbildning som barn som har skolplikt.
Hur ska barn fullgöra sin skolplikt?
Skolplikten inleds i förskoleklass (vanligen vid 6 års ålder). Efter det fullgörs skolplikten i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. I vissa fall kan även ett barn få fullgöra plikten i en internationell skola i ett annat land.
En elev som inte kan delta i det vanliga skolarbetet på på grund av sjukdom eller någon annan anledning kan i speciella fall få utbildning på sjukhus, eller särskild undervisning hemma eller på någon annan plats utanför skolan. I dessa fall är dock eleven fortfarande skriven på sin skola och fullgör skolplikten där.
Sätt att fullgöra skolplikten utanför svensk skola
Enligt skollagen kan ett barn “fullgöra skolplikten på annat sätt”. Det kan exempelvis innebära att eleven får undervisning på en filminspelning eller på en skola i ett annat lands skolsystem.
Här är några situationer då ett barn kan göra sin skolplikt på ett annat sätt:
- Verksamheten där barnet är fungerar som ett fullgott alternativ till den skola som barnet annars skulle varit aktuellt för barnet.
- Verksamheten lever upp till att barnets kommun får insyn.
- Det finns synnerliga skäl för barnet.
Bestämmelsen om synnerliga skäl ska användas mycket restriktivt. Barnets hemkommun bestämmer om barnet ska få fullgöra skolplikten på annat sätt. Medgivandet kan gälla på ett år i taget, men kan återkallas om man tror att någon av de ovan nämnda förutsättningarna inte finns längre.
Andra inlägg
- Vad är skillnaden mellan BUP och BUM?
- Väntetid vid skilsmässa – så fungerar det
- Ensam vårdnad vid utlandsresa
- Vårdnad – här går vi igenom de olika begreppen
- Strukturell familjeterapi | Så fungerar det
- Skyddad identitet – så fungerar det
- Hur hjälper en autismdiagnos?
- Grundkurs i ensam vårdnad
- Vad gör man om en läkare på BUP ordinerar skogsbad och akupunktur mot ångest och depression?