Mamma fick ensam vårdnad efter överklagande

Rättsfall som handlar om vårdnad av barn är ofta komplicerade och uppslitande historier. Här berättar vi historien om en tolvårig flicka som hamnade i mitten av föräldrarnas bittra konflikt.

Fallet gick först upp i Norrköpings tingsrätt. Båda föräldrarna yrkade på ensam vårdnad. Tingsrätten prövade först om det var tänkbart med gemensam vårdnad, men kom fram till att det inte var möjligt på grund av föräldrarnas djupa konflikt, bristande kontakt och antagonistiska inställning, berättar Allt om Juridik.

Djup konfikt mellan föräldrarna

Därefter skulle domstolen avgöra vilken av föräldrarna som skulle få den ensamma vårdnaden. Tingsrätten konstaterade att det fanns en djup konflikt mellan föräldrarna och att dottern dessutom hade haft ett bristande umgänge med pappan under sin uppväxt. Anledningen till detta var dock att mamman inte låtit flickan träffa pappan under hans umgängestider. Tingsrätten ansåg att det var mammans inställning som gjorde att flickan förlorat sin kontakt med pappan.

Dottern hade även sagt att hon inte vill träffa sin pappa. Tingsrätten upplevde dock att denna inställning var inlärd av mamman, och rärför kunde betraktas som umgängessaboage. För att säkerställa att flickan skulle få träffa båda sina föräldrar så valde därför Tingsrätten att ge pappan ensam vårdnad om den tolvåriga dottern.

Hovrätten ändrade beslutet

Mamman överklagade domen till Hovrätten, som kom fram till det motsatta beslutet. Motiveringen var att dottern vuxit upp med mamman och att det därför skulle vara ett stort steg att bo hos pappan, som hon hade haft ett litet och oregelbundet umgänge med. Dessutom ansåg Hovrätten att flickan var så gammal att hennes vilja att inte träffa pappan måste respekteras, även om mycket tyder på att hon ska ha påverkats i den riktningen av sin mamma.

Hovrätten höll med om att risken att flickan helt skulle förlora kontakten med pappan var stor, men ansåg ändå att ensam vårdnad för pappan skulle innebära ett för dramatiskt steg i hennes liv. Mamman tilldömdes alltså ensam vårdnad för dottern.

Barnets bästa ska vara i fokus

Både Tingsrätten och Hovrätten förde ett resonemang där de hade barnets bästa i fokus, men kom ändå till olika slutsatser. Tingsrätten betonade barnets rätt att få umgänge med båda föräldrarna, medan Hovrätten lade tyngdpunkten på en fortsatt kontinuitet och trygghet i flickans uppväxt.

Pappan överklagade till Högsta Domstolen, som dock inte gav något prövningstillstånd.