Långa köer inom barnpsykiatrin

Psykisk ohälsa bland barn och unga har ökat enormt bara dom senaste åren. Vägen till hjälp kan dock vara lång, på grund av långa köer inom barnpsykiatrin.

Barn och unga mår allt sämre

Psykisk ohälsa bland barn och unga har naturligtvis alltid funnits men det som är mest skrämmande är den snabba ökningen. Bara dom tio senaste åren har dåligt mående bland barn mellan 10–17 år ökat med 100% och dom långa köerna för att få hjälp är ett stort problem.

Vad beror det på?

Varningsklockorna kring att barn och unga mår sämre och sämre ringer högt. Men vad beror det egentligen på? Orsakerna är många och delvis har samhället förändrats till den grad att barn och unga drabbas. Användande av internet och sociala medier kryper längre ner i åldrarna – något som ofta ligger bakom dåligt mående.

Ätstörningar, ångest, oro, självskadebeteende och depression kan komma till följd av samhällets höga krav på hur man ska vara och hur man ska se ut. När man är ung påverkas man lätt av det yttre och många gör allt för att passa in i den mall som internet och sociala medier har skapat.

Självklart finns även andra orsaker till psykisk ohälsa också. Barn som blir mobbade eller barn med diagnos som exempelvis ADHD har ofta en väldigt jobbig vardag som är svår att klara av att hantera på egen hand. Barn och unga behöver helt enkelt stöd – ett stöd man kan få vänta månader, eller till och med år, på att få.

Lever inte upp till kraven

Enligt den svenska vårdgarantin ska barn som lider av psykisk ohälsa få en bedömning på tillståndet inom 30 dagar efter att man kontaktat vården. Detta är det i dagsläget ingen av regionerna i landet som klarar av att leva upp till. På vissa platser är kötiden inom barnpsykiatrin så lång som två år – något som är under all kritik.

Även om köer på två år är det längsta finns det också flera platser i landet där man tvingas vänta månader på den hjälp man behöver. Även detta ligger långt ifrån dom utlovade 30 dagarna – som för barn som mår dåligt är länge nog.

Brist på läkare och psykologer

En annan orsak till att köerna är så långa, förutom att den psykiska ohälsan ökat så mycket, är den stora bristen på både läkare och psykologer. Hade det funnits mer personal inom barn- och ungdomspsykiatrin hade man också kunnat ta emot fler.

Främst är det psykologer som fattas och antalet inom just barnpsykiatrin har minskat med 10% bara under dom senaste två, tre åren. Kanske är det så att legitimerade psykologer drar sig för att ansluta sig till den här avdelningen just på grund av att köerna är så långa och att bördan bli så stor.

Hur som helst är det ett stort problem. Köerna är inte bara långa utan också ständigt växande. I takt med att psykologerna blivit färre har antalet barn som söker sig till BUP blivit fler. Jämfört med psykologernas minskning på ca 10% har antalet barn som behöver hjälp ökat med ca 25%.

Väntan ger allvarliga problem

Barn som tvingas vänta i månader på hjälp drabbas ofta hårt. Problematiken, vare sig det är ätstörningar, nedstämdhet eller något annat, förvärras ofta under tiden. När hjälpen uteblir ökar risken för självmordsförsök och till och med självmord – en statistik som måste förändras.

Vad gör regeringen?

I slutändan är det regeringens ansvar att se till att situationen förbättras och tack och lov är dom väl medvetna om problemen. Men trots att man skjutit till mer pengar till barn- och ungdomspsykiatrin räcker det inte och idag arbetar man bland annat för att skapa bättre arbetsvillkor och högre löner för anställda.  

Man arbetar också med att motverka psykisk ohälsa från första början, ett jobb som görs bland annat i skolor och förskolor men också på ungdomsmottagningar och andra vårdinrättningar.  

Förhoppningsvis kommer antalet psykologer att öka och med en högre budget kan man hjälpa fler barn. Det är dock ett arbete som tar tid och inget som kommer att hända över en natt, vilket givetvis är farligt för dom barn som mår dåligt idag. Vi kan bara hoppas på en ljusare framtid där fler regioner lever upp till vårdgarantin.