Gememsam vårdnad trots samarbetssvårigheter

Domstolar som ska avgöra vårdnadstvister har ett stort ansvar för en allvarlig och ofta komplicerad situation. Ska barnet ha gemensam vårdnad eller är det bättre att en av föräldrarna får ensam vårdnad? Domstolen har alltid många svåra frågor att ta ställning till innan domen fastställs.

Föräldrarnas samarbete avgörande

En av de avgörande detaljerna i vårdnadstvister är hur väl föräldrarna samarbetar kring barnet. För att en förälder ska få ensam vårdnad av den anledningen så måste dock dessa samarbetssvårigheter vara av en viss styrka och inte vara av övergående natur. Här berättar vi om ett fall där det har funnits en hel del problem mellan föräldrarna, men där hovrätten ändå kom fram till att båda föräldrarna skulle få vårdnad av barnet.

En mamma begärde att hon skulle få ensam vårdnad om sin 4-årige son. Tidigare hade sonen haft ett så kallat stadigvarande boende hos mamman, och träffat pappan onsdag till söndag varannan vecka.

Mamman hävdade att samarbetssvårigheterna var så stora att det i praktiken inte fanns några möjligheter till gemensam vårdnad. Hämtningar och lämningar och val av förskola var två av de stora problemen i samarbetet med pappan.

Barnets bästa alltid viktigast

Barnets bästa är alltid i fokus i vårdnadstvister och i detta fall ansåg tingsrätten att det inte var i pojkens intresse med gemensam vårdnad. Man ansåg att det var pappan som bäst kunde se till att sonen fick nära kontakt med båda föräldrarna. Därför tilldelades pappan ensam vårdnad och mamman fick rätt till umgänge varannan vecka och vid vissa storhelger och lov.

Mamman överklagade till hovrätten, som ändrade tingsrättens dom. Den högre instansen fastslog att föräldrarna hade väldigt svårt att samarbeta. Men man ansåg också att båda föräldrarna är ”socialt anpassade och väl fungerande personer” som båda är kärleksfullt engagerade i sonens välbefinnande. Hovrätten ansåg att det fanns goda möjligheter till ett bättre samarbete mellan föräldrarna. Dessutom fastslog hovrätten att samarbetet gällande lämningar och hämtningar hade förbättrats efter tingsrättens dom och att pojkens förhållanden i hemmet och förskolan hade blivit väsentligt stabilare.

Ändrade tingsrättens dom

Detta gjorde att hovrätten kom fram till att samarbetsproblemen inte var så svåra att det saknas möjligheter för föräldrarna att samarbeta i framtiden. Därför beslutades att tingsrättens dom skulle rivas upp och föräldrarna skulle få gemensam vårdnad om sonen.